Hanteringen av EU:s s.k. strategiska beroenden är en helt central del av det arbete som Teknikföretagen bedriver inom ramen för EU:s industripolitik och ekonomiska säkerhet, men även i en nationell kontext vad gäller industrins roll i Sveriges beredskap- och totalförsvarsförmåga. Teknikföretagen har en löpande dialog med flera olika delar av regeringskansliet, men även direkt med EU:s institutioner där Joel Jonsson bl.a. representerar den europeiska paraplyorganisation Orgalim i EU-kommissionens expertgrupp för ekonomisk säkerhet.

Lite förenklat struktureras arbetet i tre pelare: att främja produktionskapaciteten inom EU, hur vi kan samarbeta med andra länder för att stärka försörjningstryggheten, samt slutligen skydda den inre marknaden från åtgärder i tredjeland som görs på icke-marknadsmässiga grunder.

Det råder en bred enighet kring situationen inom EU: ensidiga beroenden av potentiellt otillförlitliga aktörer som kan används för ekonomisk utpressning är inte hållbart, särskilt med tanke på hur viktiga dessa typer av kritiska råmaterial är för utvecklingen av de teknologier som krävs för såväl den gröna omställningen som våra säkerhets- och försvarspolitiska intressen.

Samtidigt har medlemsländerna olika syn på hur detta kan uppnås på bästa sätt. Ett läger förespråkar en alltmer interventionistisk politik på EU-nivå med statliga stöd till utvalda teknologier. På andra sidan står de länder som betonar vikten av goda allmänna förutsättningar och välfungerande marknader för att främja innovation och teknologiutveckling för att vara långsiktigt konkurrenskraftiga. Det gör även avkall på handelspolitiken, där vissa vill vara mer bestämda i relationen med Kina och att EU ska använda sig av handelspolitiska skyddsinstrument på alltmer politiska grunder; medan andra ser en risk för att detta föranleder just det beteende vi försöker motverka – det vill säga att Kina begränsar tillgången till dessa kritiska råmaterial eller andra viktiga insatsvaror – innan vi hittat alternativa källor till dessa.

Joel Jonsson har förståelse för att det finns en oro bland företagare, speciellt inom elektronikindustrin.

• Frågan om hanteringen av olika typer av strategiska beroenden och ekonomisk säkerhet är högst upp på den politiska dagordningen just nu, i synnerhet med tanke på den osäkerhet som råder i vår omvärld i kombination med en tilltagande konkurrenssituation om att kontrollera teknologiutvecklingen på strategiska områden. Förhoppningsvis kan det lugna företagen att politiken i alla fall gör allt man kan, även om det som sagt råder lite olika syn kring de åtgärder som är mest ändamålsenliga för att bemöta utvecklingen.

Svensk Elektronik har länge följt denna fråga och vi har även varit tydliga med vår ståndpunkt. För att få en bättre bild av hur situationen påverkar branschen och ha bättre underlag för diskussioner med politiken utförde vi en undersökning bland våra medlemmar. Resultatet sammanfattades och skickades sedan vidare till Brysselkontoret.

Från Teknikföretagens sida är utgångspunkten alltid att företagen vet bäst hur det förhåller sig i praktiken och den här typen av inspel uppskattas alltid. Undersökningen visar på hur beroende vi i Sverige är av handeln med Kina samt vår potentiella sårbarhet vid potentiella handelsrestriktioner som begränsar tillgången eller på annat sätt försvårar handeln. Den betonar vikten av att inte vidta politiska åtgärder som i onödan leder till kostsamma motåtgärder, medan industrin får möjligheter att diversifiera leverantörskedjorna.

 Vi brukar betona vikten av att möjliggöra för företagen att nyttja en så bred bas av underleverantörer som möjligt, för kunna göra sin egen riskanalys och förlägga produktionsmönster på bästa sätt – samtidigt som det även underlättar att anpassa leverantörskedjorna till störningar i världshandeln. Gällande just råmaterial måste vi underlätta prospektering genom exempelvis bättre tillståndsprocesser samt att satsa i forskning och utveckling avseende alternativa material. Här görs det redan väldigt mycket både nationellt och på EU-nivå, liksom att arbeta med länder utanför EU inom ramen för handels- och utvecklingspolitiken.

Även om många beslut fattas på EU-nivå och Teknikföretagen jobbar övergripande med dessa frågor finns det en poäng med att branschorganisationer som Svensk Elektronik engagerar sig och driver frågan, menar Joel Jonsson.

Det är alltid bra att vara så konkret som möjligt för att belysa vari problemen ligger och vad som kan göras utöver det som redan görs. Det kan exempelvis handla om tekniska frågor, som svårigheter med processerna för att få tillstånd att importera materialen enligt olika regelverk eller exportkontrollregimer.

Samtidigt som det är bra engagemang i dessa frågor finns det ett ansvar för branschorganisationerna att balansera debatten och inte vara alltför alarmistiska. Det kan leda till överilade politiska åtgärder, som kan få inverkan på den internationella handeln. Politiken är medvetna om problemet, nu handlar det om att hitta rätt åtgärder för att säkra vår försörjningstrygghet över tid. Det är ett större arbete, där det behövs byggas allianser av likasinnade för att påverka inriktningen på politiken.

Mycket ligger i EU:s egna händer

Hur ser framtiden ut då? Joel Jonsson tror att EU står i ett vägskäl och man försöker hitta sin roll mellan Kina och USA. Den globala kapplöpningen med en alltmer aktiv industripolitik för att kontrollera utvecklingen av de teknologier som krävs för att säkra geoekonomiska intressen driver just nu en regionalisering av handeln på politiskt identifierade områden. Det sker både som följd av statliga stöd för att ersätta olika typer av importberoenden med inhemsk produktionskapacitet, men även genom särskiljande regelverk som leder till hinder i handeln och behov av marknadsspecifika produktanpassningar.

Här gäller det att kunna måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt: att förhålla sig till de parallella regelverk som upprättas, säkerställa att man fortsatt har goda förutsättningar för handel med Kina och parallellt arbetar aktivt för att säkra försörjningstryggheten, inte minst genom att möjliggöra för företagen att diversifiera leverantörskedjorna.

Hur situation kring just tillgången till kritiska råmaterial utvecklar sig ligger samtidigt mycket i EU:s egna händer; och väljer vi att införa handelspolitiska skyddsinstrument mot Kina har Peking redan varit tydliga med att de kommer vidta åtgärder för att försvara sina ekonomiska intressen. Personligen hoppas jag på ett mer balanserat tillvägagångssätt och att de nyligeninrättade forumen för att diskutera just exportkontroller och råmaterial mellan EU och Kina bidrar till att trappa ned eventuella konflikter som uppstår.

Fakta – Joel Jonsson:
Ansvarar för frågor som rör internationell handel på Teknikföretagen. Det kan handla om allt ifrån EU:s inre marknad, EU:s industri- och handelspolitik samt Sveriges arbete med EU-frågor på övergripande nivå. För närvarande är han även tillförordnad chef för Teknikföretagens Brysselkontor.