2026.05.19
”Vi måste våga välja – halvledare avgör framtidens konkurrenskraft”
Halvledare har gått från att vara en industrifråga i bakgrunden till att bli en avgörande infrastruktur för hela samhället och Europas strategiska självständighet. Utan en tydlig position inom halvledare riskerar Sverige att hamna på efterkälken i den globala teknikutvecklingen. Det var kärnbudskapet i panelsamtalet på Framtidsdagen förra vecka.
Halvledare har gått från att vara en teknisk komponent i bakgrunden till att bli en avgörande del av samhällets mest centrala funktioner. De möjliggör energieffektivisering, elektrifiering och digitalisering, och finns i allt från energisystem och transporter till försvar och avancerad industri.
– Halvledare är inte en nisch för några få tekniknördar, utan en grundförutsättning för både klimatomställningen och framtidens konkurrenskraft, sa Sofia Persson Björk, ordförande i Svensk Elektronik, som deltog i panelsamtalet.
Samtidigt befinner sig Sverige i ett läge där andra delar av världen redan har agerat. Stora satsningar görs i både USA, Europa och Asien för att säkra tillgång, kompetens och produktion. Mot den bakgrunden betonade Sofia att Sverige inte längre har råd att tveka.
– Vi har ett starkt utgångsläge, inte minst i Stockholmsregionen där det finns ett brett ekosystem av företag, forskning och teknisk kompetens, men det räcker inte att ha resurserna. Det avgörande är om vi lyckas omsätta dem i en tydlig position.
Våga satsa smalt
Kärnan i Sofias budskap var därför behovet av att välja. Sverige kan inte konkurrera inom alla delar av halvledarområdet, och bör inte heller försöka. I stället krävs ett medvetet fokus på de områden där vi redan har styrkor, och en vilja att bygga vidare på. Det handlar om att gå från en bred kompetensbas till spetskompetens och på att bli riktigt bra på något specifikt snarare än att vara hyfsat bra på mycket.
Den logiken gäller i lika hög grad på regional nivå. Sofia lyfte att varje region behöver våga satsa smalare och djupare. Det innebär att identifiera vilka delar av ekosystemet som har störst potential och sedan rikta resurser, samarbete och investeringar dit.
– Utan en sådan koncentration riskerar styrkan i ekosystemet att förbli splittrad och därmed mindre slagkraftig.
Grundbulten för vår säkerhetspolitik
I förlängningen är halvledare en fråga om nationell handlingsförmåga och vår försvarsförmåga. Tillgång till avancerade komponenter avgör i praktiken hur väl vi kan utveckla, driva och skydda kritiska system – från energiinfrastruktur till försvar och digitala tjänster.
– Trots det behandlas området ofta som ett av flera teknikområden, snarare än som en strategisk prioritet. Utmaningen är inte att Sverige saknar kompetens eller företag, utan att den politiska prioriteringen inte speglar den position vi faktiskt har.
Långsiktiga investeringar
En viktig del att ha med sig är att halvledarområdet kräver långsiktighet. Investeringarna är stora, utvecklingscyklerna långa och resultaten kommer ofta efter många år. Det gör att både kapital och politiska beslut lätt dras mot kortare perspektiv.
– Vi behöver ett politiskt mod att investera långsiktigt. Vår motsvarighet i Tyskland, Zentralverband Elektrotechnik- und Elektronikindustrie, har exempelvis konstaterat att investeringar ger en avkastning på 6 gånger pengarna. Vi har inte råd att inte satsa.
Staffan Ingvarsson, VD på Stockholm Business Region, bekräftade bilden genom att peka på att det visserligen finns gott om innovation och kunskap, men att steget till kommersiell och industriell skala ofta är svårt att ta. Utmaningen ligger inte i idéerna, utan i att skapa uthållighet nog att bygga upp något som håller över tid.
Samtidigt finns en risk att den osäkerhet som präglar omvärlden leder till försiktighet i just ett läge där motsatsen behövs. Det lyfte Ola Alterå, Kanslichef på klimatpolitiska rådet, och varnade för att kortsiktiga kriser kan få långsiktiga konsekvenser om de bromsar investeringar och omställning. Hans menade att avvakta i praktiken också är ett val, och ofta det sämsta.
Panelens slutsats var tydlig. Sverige har kompetensen, företagen och forskningen som krävs för att ta en stark position inom halvledare. Men det som nu krävs är något annat: att våga prioritera, att våga välja spets och att göra det i tid. Med den högaktuella EU Chips Act 2.0 behöver Sverige vara på tå. För i en global tävling där tempot är högt räcker det inte att vara med – man måste veta vad man vill bli bäst på.